Olympiatravet måste ses över

Jag var inte på Åby går, även om jag i pratiken kunde ha varit det. Min USA-resa blev ju inställd på grund av askmolnet, så jag kunde ju ha satt mig i bilen och kört till Göteborg. Men nu stannade jag hemma på gården hos hustru, barn og hästar och njöt av den nyvundna ledigheten.Jag har varit på många Olympiatrav genom åren, och förutom stor travsport finns det ytterligare en gemensam nämnare för alla Olympiatrav-dagar: Dåligt väder! Visserligen skiner solen ofta, men ändå är det alltid svinkallt, och blåsten (stormen) går rakt igenom märg och ben. Så var det, när Sugarcane Hanover gav sin makalösa uppvisning i 1988 (jag har aldrig fryset så mycket i mitt liv!). Eller också är det som när Rival Damkær vann, snöstorm.

Olympiatravet är ett fenomenalt koncept, men jag tycker att placeringen på Åby drar ned på totalkvaliteten. För det första envisas banan med sin open stretch, och loppet i går hade definitivt körts helt annorlunda utan snikspåret. Det är inte ett internationellt storlopp värdigt, och bara av den grund borde en annan bana få ta över. För det andra är det som nämnd nästan garanti för någon form för vidrigt väder, när vi talar Göteborg och April. Att flytta loppet i tid är omöjligt, så det vore bättre att flytta evenemanget. Helst till Solvalla om man fråger mig, men det finns givetvis andra alternativ. Eskilstuna till exempel. Där har vi en bana som verkligen förmår att få fart på sina evenemang. Nackdelen är, att det är längre till Europa och långt till flyget, men det är nära landets huvudstad och i et område, där det vanligtvis råder mildare väderlek i April.Som kompensation för Åby kunde man från centralt håll uppgradera Svenskt Mästerskaps-dagen i Oktober. SM förtjäner mycket högre prestige än det har nu.

Förutsättningen skall naturligtvis vara att loppen körs utan open stretch, vilket jag är övertygat om kommer att hända redan från och med i år.Förstå mig rätt, jag vill inte Åby något ont, men jag vill Olympiatravet väl, och det förtjäner inte att år efter år blåsa och/eller snöa bort.Apropå Eskilstuna så kommer banan nu att "stjäla" två stortränare från Solvalla, Per Lennartsson och Roger Walmann. För en Solvalla-man känns det naturligtvis inte bra. Jag är stor tillhängare av en banindelning. Vi skall ha Solvalla-tränare, Eskilstuna-tränare, Färjestads-tränare osv. Men jag tycker inte om den nuvarande fördelingsnyckeln, där man går efter postnummer eller telefonriktnummer. Jag tycker att man skall göra en praktisk indelning. Fråga tränarna vilken bana de önskar att tillhöra utan att ge valet helt fritt. Goop'arna som Åby-tränare är till exempel helt orimligt, så även Björn Linder som Solvalla-tränare.Eftersom jag känner min egen trakt bäst, skulle jag kunde tänka mig att tränare i randområden som Stjärnhov, Sala, Heby, Tystberga och Björklinge skulle kunde få välja bana. Det skulle också medföra restriktioner. För exempel, att du enbart får kvalificera dina hästar på den bana du har vald som hemmabana (med undantag för tävlingsuppehåll på densamma). Du får dessutom inte ha fast stall på en bana du inte tillhör, och det finns säkert fler krav ställa.

På slutet af 90-talet önskade Åke Svanstedt att flytta till Solvalla. Jag jobbade stenhårt för att det skulle lykkas, och Åke var verkligen inställd på det. Men Solvalla hade och har tyvärr med den befintliga indelningen en stor nackdel eftersom en stor del av området tas upp av en stadigt växande storstad. Dessutom avgränsas det samma området av vatten på två sidor, och det er omöjligt att hitta bra träningsgårdar i Stockholms närområde.I Svanstedt-fallet var vi ute i randområden och tittade, och Åke fann Julmyra Gård för utanför Heby för mycket lämplig. Det var bara det, att Julmyra tillhörde Gävle, vilket var fullständigt vansinnigt eftersom att vägen till Solvalla var både kortare och framför allt mycket snabbare. Dessutom låg Julmyra endast 1.600 meter in i Gävles område sett från Solvalla-hållet. Men STC envisades med, att skulle Svanstedt till Julmyra skulle han bli Gävle-tränare. Svanstedt hade inte alls lust med det - och naturligtvis inte Solvalla heller! - så vi hittade en gård i Lagga mellan Knivsta och Almunge, men där ville ägaren/säljaren inte släppa tillräckligt med mark till att en 1000 meters bana kunde byggas, så även den möjligheten försvann och det hela slutade med, att Åke Svanstedt blev Axevalla-tränare i stället, och byråkratisk envishet förändrade svensk travhistorie rejält till Solvallas nackdel (men kanske till Svanstedt's fördel, skall jag i sanningens namn säga).

Jag tvekar inte en sekund med att påstå, att Olympiatravets final 2010 hade sett helt annorlunda ut om den hade körts utan open stretch och i någolunda stilla väder. Då hade Torvald Palema backats sist för att spara spurtkrutet till slutet på loppet och loppets för dagen bästa häst Beanie M.M. hade inte behövts plöja sig genom en styv kuling på två långsidor. Inga smygkörde hästar hade profiterat på vädret, och Beanie hade kunna hålla en för dagen fantastisk bra Copper Beech bakom sig, för de hade säkert varit etta och tvåa ändå.Jag glädjs verkligen med Lugauer över att han äntligen fick vinna ett stort lopp i sitt nya hemland. Jag har känd Conni sedan jag var verksam i München 2002. Då hade han precis tagit över helt efter sin pappa Johann (Hans), som hade trappat ned, och Conni fick stor succes på direkten. Vi fick bra kontakt; Conni är lättsam och socialt mycket begåvat.Ett par år senare ringde han och vill flytta fra misären, som då rådde i tysk travsport. Men han ville bli tränare direkt i sitt eventuellt nya hemland, inte gå igenom en massa kurser som man då skulle i Sverige.

Jag föreslog då Charlottenlund, där han kunde få stall på träningscentret på Skovbo Travbana. Conni var där på rundvisning men blev mycket besviken över förhållanden. - Det går inte att träna hästar här, sade han rakt ut. Så det blev till Sverige i alla fall. Conni's uttalande om Skovbo vittnar samtidigt om hur duktiga Steen Juul och hans danska kollegor är, som är tvingade att träna hästar under klart svårare förhållanden än sina svenska kollegor.Samtidig med att jag glädjas med Conni glädjas jag också med tysk travsport, där jag har jobbat och fortfarande jobbar mycket. Tänk vilka hästar tyskarna får fram på ett litet avelsmaterial! Copper Beech är högst rankat som den FJÄRDEBÄSTE inländaren efter Brioni, Nu Pagadi och Russel November.Jag tror, att Solvallas Elitloppsgeneral Tore Fyrand var inne på att bjuda in vinnaren av Olympiatravet till Elitloppet. Men det är svårt att bjuda in Copper Beech, när de två tyskägde/födda hästar som hitintills har räknats för bättre - Brioni och Nu Pagadi - ännu inte har fått någon inbjudan. Nu finns det inte 16 hästar som är bättre än Copper Beech, så Lugauer kan nog vara lugn, och just nu ser det ut som om det finns chans till att fyra tyskfödda hästar kan finnas med i Elitloppet den 30 Maj. Mellan Copper Beech och Beanie M.M. blir det en förhoppningsvis härlig revansch i Oslo Grand Prix till vilket båda är inbjudna.Finns det ingen som kan berätta för Vinnare-referenterna, att det engelska ordet "young" uttalas jång och inte djång?Tillbaka till Åby, som ändå får sista ordet, för trots ovanstående handlar det om en bana som är riktigt på gång. Nya Åby med kombinerat publik- och paddockområde, som man har det på många banor i USA och i Australasien, är definitivt framtiden; jag tror stenhårt på konceptet, och det djärva beslutet om förändringen hedrar Åbytravet. Det skall bli kul att se, hur Nya Åby tas emot!