Kunde det ha blivit bättre? (28 Oktober 10.06)

Från och med i dag och flera veckor fram visar Europa upp ett sant trav-eldorado med sport i världsklass på flera håll. Börjandé i eftermiddag på Solvalla där vi skall få se inte mindre än 16 Breeders Crown semifinaler för 3- och 4-åriga. Det låter mastigt och blir det säkert också, men jag tycker att tilltaget är så djärvt, att det skall få en chans. Vilka hästar vi får se på en och samma tävlingsdag!
På söndag är det dags för årets upplaga av Gran Premio Orsi Mangelli på San Siro i Milano, som i år får en extra krydda genom tre deltagara som kommer direkt från det noramerikanska Grand Circuit. Söndagen efter bjuder San Siro sedan på Gran Premio Nazioni med deltagande av bland annat svenskarna Opal Viking, Torvald Palema och Triton Sund.
Mitt i det hela finns det ytterligare två intressanta tävlingsdagar, som sportsligt har hamnat lite "på sniskan". Jag tänkar på lördagens V75-tävlingar på Jägersro och söndagens Koster-dag på Lunden i Köpenhamn. Jägers lockar med 500.000 kronor i förstapris i både Müllers Memorial för den internationella eliten och i V75 International för de bästa 4-5-åriga hästarna. Det senare, som föga överraskande har blivit en rent femåringslopp, är rätt så bra med många intressanta hästar, men det är bara nio stycken, som känt sig kallade, och ett sådant lopp hade förtjänat att bli fullt. Samma antal i Müllers, men här är kvalitén avsevärd sämre, även om härliga Commander Crowe lysar upp.
Jag undrar, vad som är orsaken till det låga intresset för dessa högt doterade lopp. Är det den långa distansen i Müllers? Är det en sena tidspunkten på året? Är det konkurrencen från Nationernas Pris? Eller är det så, att den centrala kontrollen över anmälningerna till V75-dagarna lägger en sordin på engagementet hos den arrangerande banans sportansvarliga, när det vankas storlopp? Jag har jagat Jägersros sportchef Mats Ahlkvist här på morgonkvisten för att få svar på dessa frågor, men det pågår anmälningar just nu.
Jag hade också gärna sett, att Uppfödningslöpningens final hade legat kvar på denna tävlingsdag. Nu har det anrika loppet i stället förpassats till det absoluta novembermörkret............
Jag tycker, att idéen om att samordna Koster Memorial-dagen på Lunden med Müllers-dagen på Jägers är kul, även om Müllers och Kosters båda vänder sig mot den högsta eliten. Men Müllers är ett helt varv längre och lockar med mer prispengar. Dock måste man köra hårdare på konceptet, än man gjort i år, men det blir nog enklare, när man i kommande år inte krockar med Orsi Mangelli.
Apropå Jägersro: I går meddelades det, att banans ordförande genom många år Claes Lundell kommer att dra sig tillbaka. Claes uppfattas som en patriark av den något gammaldags typen, och det har jag alltid gillat skarpt. Många har synpunkter på, att han tillsynes har kört en hård Jägersro-linje i sin förtroendeställning i STC:s styrelse, och det har han - tycker jag - gjort helt rätt i. Det är ju inte Lundells fel, att han är den ände som klarat av att ha integritet. Hade alla jobbat som honom i sitt styrelsesarbete, då hade det blivit riktigt roligt, och då kanske situationen hade sett lite annorlunda ut i dag. Sedan många år tillbaka verkar de flesta sitta nöjda i väntan på att ATG öppnar pengapåsen. Jag hade gärna sett Claes Lundell som styrelseordförande i STC, men han har nog varit för smart för att ta på sig det jobbet, där han med den befintliga uppbyggningen av svensk travsport allt för ofta hade tvingats kompromissa.
Jag har bestämt inte alltid varit överens med Claes i de saker vi gemensamt har hållit på med eller haft synpunkter på, men det har alltid varit kul att föra en dialog med honom.

Hur ser han eller hon ut? (23 Oktober 16.33)

På måndag den 26 Oktober går ansökningstiden för travbanechefsjobbet på Solvalla ut. Just nu spekuleras det hejdvilt om vem som kommer att söka och om vem som slutligen får jobbet. Drömjobbet har det kallats av vissa. Nu skall alltså den position, som har ihopkokats av de två tjänsterna som Stefan Lundborg och Mattias Stenby lämnar delvis av ren frustration, plötsligt vara ett drömjobb. Det finns det ju ingen logik i. Faktum är, att består eller rentav försämras den nuvarande situationen inom svensk travsport, då blir det rena mardrömsjobbet. Den nye befattningshavaren skall enligt den bedömmande opinionen utveckla Solvalla till återigen att inta den ledande positionen i svensk travsport. Det fallar på sin egen orimlighet. ATG och STC har helt klart satt ner foten, och att dömma efter deras beteende då finns det ingen framtid för ett dominerande Solvalla eller en dominerande/självutvecklande travbana i Sverige överhuvudtagit. När Stefan Lundborg blev VD fick han som huvuduppgift att ta tag i det bortynande Solvalla genom att förnya, förbättra och utveckla. Solvalla hade (har fortfarande) pengar i kassakistan, och det är inte gratis att ta till förändringar. Lundborg har gett Solvalla ett helt nytt ansikte, han har lagt grund till planer om ett helt nytt Solvalla, som den första gett sin travbana åtminstone början till en profil och till att arbete med nytänkning, som man inte ser på någon anna bana i landet. Stefan fick succes med sina förändringsåtgärder, och det ogillas i vanlig ordning hos vissa inom sporten. Sedan drogs mattan bort under fötterna på Solvalla. Drygt 20 miljoner mindre i årligt anslag på två år får banan nu kämpa med. Och då vill man, att den nya travbanechefen (varför får han inte vara verkställande direktör längre?) skall ta tag i saker och utveckla Solvalla! För vilka medel? Skall han råna en bank? Är det forfarande ingen (få) som förstår, varför Lundborg och Stenby lämnar sina uppdrag? Och skulle en ny mirakelmänniska mot all förmodan lyckas med att skapa positiv förändring, då fimpas han snart av det vanliga avundsjuka jantelagssnacket, var så säkra.
Läser man platsannonsen då består travbanechefsansvaret också enbart i det övergripande verksamhetsansvaret och i att ta ut hästarna till Elitloppet. Inget om utveckling, vilket säkert grundar sig i, att Stockholms Travsällskaps styrelse exakt vet, var travsporten står just nu. Strategin måste vara att kolla marknaden för att hitta den man/kvinna som inte bara har de önskade kvalitéer men också det tålamod som krävs för att vänta ut en ny tid, där centralstyrningen har dött (för det kommer den att göra) och i mellantiden köra en vanlig skrivbordsslendrian. Det tålamodet har inte Lundborg eller Stenby. Det hade inte heller jag haft. Nu hoppas jag bara, att vi en får en ny kontorsstolsnötande lönemottagare, som är nöjd som sådan. Dem finns det för många av i sporten redan. Hur ser Solvallas nya ledare ut?
Svensk travsport kan inte leva på att enbart ATG drivs affärsmässigt. ALLA delaktiga enheter måste drivas affärsmässigt, och då tänker jag först och främst på banorna. Travtränare, hästtransportörer, veterinärer, vissa uppfödare, alla driver affärsbasserade rörelser med större eller mindre framgång. Stig H konkurerar med Svanstedt och Lähdekorpi, och självklart skall Solvalla konkurrera med Axevalla och Halmstad på ett sunt sätt. Det kommer hela sporten att vinna på.
Att centraliseringen redan kämpar en dödskamp syns tydligt på de senaste veckornas symptomatika problem med de mest enkla anmälningsrutinerna, som inte funkar. För inte att prata om de pinsamma reträterna i sak Kalmar/Gävle och Axevallasöndagarna. Det verkar också snackas och även ageras rejält i kulisserna nu, och snart kan vi nog vänta oss någon sorts genombrott. Det återstår bara att se på vilket sätt.
I Tyskland har man redan kommit längre. Från att ha varit körd helt i sänk av föreningsadministrativ misskötsel har en privatiseringsprocess nu påbörjats med framgång. Företaget Winrace GmbH har tagit ansvar och investerar förnuftigt och långfristigt. De som har sett Hamburgs nya bana och som t ex var närvarande i Gelsenkirchen när Grosser Preis von Deutschland kördes, kan bekräfta, att företaget än så länge har succes med sitt förehavande.

Jag glädjer mig över att många läser mina bloggar och kommer med feedback. Själv passar jag på att läsa så många andra bloggar som möjligt. Speciellt en "bloggarkollega" njuter jag av att läsa. Lasse Dahlgren på Travronden.se. Lasse är saklig, påläst, knivskarp i sin analys och framför allt har han rätt i det mesta, han skriver. Ingen pajkastning, inga personliga agg. Faktabaserat kritik, som är rolig och intressant att läsa. Dagens är helt undebar. Missa inte Dahlgrens bloggar!

Veckan som gick (28 September 10.46)

Kriterie- och Oaks-kval i onsdags på ett Solvalla inhyllad av en viss sordin som följd av avhopp och uppsägningar. Hursomhelst var Solvalla-tränarna återigen dominerande och tog fem platser i varje final. Lite synd att inte Jansson fick vinna med Caddie Eagle, men hästen är otrolig stark och kan vara ett rysarbud till en topplacering i Kriteriet. Kul också att Kaj Widell fick kvala in en häst till vårt största lopp för 3-åringar.

Jag förstår inte Lähdekorpis resonemang om att Solvalla-tränarna är bortskämda. För mig verkar det vara precis motsatt. Jag har varit involverad i rekryteringsarbete med syfte på att få nya tränare till huvudstadsbanan, men det verkar vara nästan omöjligt. Argument som att konkurrencen är för hård och att Stockholm begränas av två kuster överstiger våra argument om högre prispengar, större hästägaretillgång och närheten till Arlanda. Själva Solvalla-banan har inte heller så mycket att erbjuda jämfört med till exempel Halmstad. Utöver tävlingsbanan finns det den extremt kuperade skogsslingan på 1600 meter, ett ridhus och ett fåtal små hagar att erbjuda. Inga rakbanor och stora ytor som man ser på många andra banor. Solvalla-tränarna får klara sig med egna stall utan för själva banan, och det verkar ju å andra sidan funka alldeles utmärkt.
Jag är övertygat om at Solvallas stora dominans bland flera olika orsaker beror på, att Solvallatränarna har (haft?) bra möjligheter för att förbereda sina unghästar genom tävling på hemmabanan. Men nu kan det bli andra bullar på propositionssoppan, om STC skall skriva dem: 8-åriga valacker som har haft fem år på sig att bli kända nog för att vara spelobjekt skall in i rampljuset, eller har jag missuppfattat den bedömningen (hoppas det!)?

Igår kördes Europamästerskapet för 3-åringar på Vincennes banan i Paris om ett föstapris på ca 800.000 SEK utan de bästa hästarna från Danmark, Finland, Norge, Sverige och Italien. Dessa var nämligen upptagna av de största nationella storloppen för årgången. OK, Sverige är ju duktiga på att "tappa" en del hästar i handteringen, och därför fick vi också en svenskfödd vinnare, den fantastiska Zola Boko, som för Hugo Langeweg Jr. travade nytt världsrekord 11.6a/2100 meter. Behöver jag säga, att Zola Boko är uppfödd i Stockholm? Ännu en stjärna frå Annika och John Bootsman på Ekerö.
Det har även körts uttagningar till Europaderbyt (fem svenska - fyra från Solvalla! - en finsk och en norsk häst kvalade in i de nordeuropeiska uttagningarna) till vilket finalen körs på lördag i Tammerfors på den finska Kriteriedagen. Men det är även Kriterielördag i Norge och Sverige, vilket betyder, att Solvalla och V75 får vara utan ett antal av sina topprofiler på en viktig tävlingsdag.
Samtidigt med Europaderbyt kördes i går även Gran Premio Continentale i Bologna med ett förstapris på över 1 miljon svenska kronor. Loppet hade tillåtes att senareläggas en vecka gentemot tidigare år. Hade det fått ligga kvar och hade man senarelagt Europaderbyt med två veckor kunde alla som ville ha fått vara med i båda dessa penningstinna loppen.

Den europeiska storloppsplaneringen är inte speciellt komplicerat, men delegaterna som samlas flera gångar årligen lyckas ändå att röra till det gång på gång. Jag oroas över, att det är de självsamma människorna som önskar att styra administrationen av svensk travsport mot en central enhet, där de själva har bestämmanderätten över allt vad tävlingsdagar, propositioner och anmälningar angår.

Det är även galet i mitt hemland Danmark, där man också försöker att centralstyra sporten. Det går sådär, kan man säga. Man har hittat på något som heter "fokus-banor" vilket motsvarar de svenska A-banorna som tävlar helårs. Lunden (tänk att de fick vara med!), Århus och Ålborg har utpekats till att vara fokus-banor. Skive, Billund, Odense, Nykøbing och Bornholm fick vara säsongsbanor. Vad de två senare angår är det helt OK, men de tre andra opponerar. Odense har haft succes med sin lobbying och har tagits in i den exklusiva kretsen. Danmarks (efter min och många andras uppfattning) näst mest betydande bana Skive är kvar ute i kylan. Centralförbundet verkar ha missat, att planer på att förlänga Skivebanan från 800 till 1000 meter är långt framskridna. Hursomhelst är idén med fokusbanor rena tramset och bör skrotas.
Jag hoppas att få tid till att skriva en dansk blogg senare under dagen under fliken "Dansk Travsport".

I torsdags var jag i Kalmar på ett heldagsuppdrag. Jag träffade en hel del människor ur personal, uppfödar- och tränarkår, tittade på stallar och gårdar och övrig omgivning. Jag frågade nästan omedelbart mig själv: Hur i hele fridens namn kunde vårt centrala organ behandla Kalmar så illa som man gjorde, när man helt sonika gjorde om banan till säsongsbana? Här är en bana som är mycket respekterad i sitt närområde, har stor förankring i det lokala näringslivet, presterar några av landets bästa uppföddningar på ett begränsat material och har en duktig tränarkår, som tar fram vinnare efter vinnare.
Kalmar har en en VD och en sportchef, och båda känns oundvärliga i sammanhanget. Nu tvingas landets största bana Solvalla snart till att slå ihop dessa två tjänster. Hur har man tänkt att det skall funka?
Min vän och kollega Robert Lindström från Boden har bra kontakt med amerikansk travsport, och han berättade att man där borta undrar om svensk travsport är i djup kris, när VD och sportchef för landets största bana lämnar sina poster.

Vi har ett image att tänka på också. Snälla någon, ni som kan, gör något åt situationen. Snart!

Vem kan och vill föra svensk travsport vidare ? (22 September 17.21)

Jag har fått oerhört många reaktioner på bloggen, som jag skrev förra torsdagen (se nedan) efter Lundborgs och Stenbys avhopp. Efter omtal av Lennart Persson på Travnet har besökssiffrorna på min lilla hemsida skenat iväg, vilket naturligtvis är mycket trevligt.
Samtliga som har hört av sig på telefon eller via mail har hållit med mig helt och hållet, men jag är inte mer naiv än att jag vet om, att det finns andra som tycker att jag är rejält ute och cyklar. Det tråkiga är, att de inte hör av sig. Varför?

Jag var på Åby i lördags och träffade på Travrondens chefsredaktör Claes Freidenvall som sade: "Värst vad arg du är för dagen!". Nej Claes, jag är inte arg, jag är ledsen, besviken och bekymrad över vad som skall hända med travsporten i Sverige och med banan som fler än jag tycker är världens bästa.
Jag hade räknad med att få se en stor del av ATG:s och STC:s ledande personer på Åby. Det va ju trots allt banans största lopp, årets sista internationella storlopp i Sverige och ett Grand Circuit lopp. Men jag räknade bara en (1) representant för de båda företagen - tillsammans. Alltid pigga och glada Kerstin Wallentin är visserligen en bra representant, men en något starkare uppställning hade man förväntat. STC:s sportchef Per Wetterholm var också på Åby men som turist enligt egen utsaga. Jag såg Jägersros ordförande Claes Lundell, tillika vice ordförande i STC, men Claes är ju genuint travintresserat, och jag gissar att det var därför att han fanns på plats.

Jag måste medge, att det var första gången jag såg Åby Stora Pris i den nya utformingen på plats. Trots att konceptet är min idé, som jag sålde in till Åbys styrelse för några år sedan. Två snabba småbarn har medfört omprioritering av tid, och de senaste åren har Åby fallit till offer. Dessutom måste jag ju finansiera mina resor själv, så det gäller som sagt om att prioritera.
Det är inte utan stolthet, att jag konstaterar, att "nya Åby Stora" har blivit mycket väl mottagit. Nu var jag blåst på ett skiljeheat, men det är ju charmen vid konceptet, att lyckas en häst vinna loppet i två raka heat, så är dens prestation av en sådan klass, att upplevelsen blir stor ändå. En sådan prestation som Torvald Palema leverade för Åke Svanstedt i lördags. Herre Jemini, vilken uppvisning!

I morgon onsdag är det dax för en av årets roligaste tävlingsdagar på Solvalla: Kriterie- och Oakskval. Tyvärr lägger väl chefsavhoppen en viss sordin på det hela, men jag skall försöka njuta i alla fall.
Som vanligt saknas det några hästar i uttagningsloppen, och i år är det värre än vanligt. I Kriteriet saknas dock endast Zola Boko, men i Oaks rör det sig om Action Wind Ås, My Love di Quattro, Viola Silas och Zimba Boko. Alltså förra årets segrare i Uppfödningslöpningen, de två främstplacerade i den långa E3-finalen samt hästen, som många tror kommer bli den nya Ina Scot, fast Ina var ju anmäld i och vann Kriteriet.
Vad har gått snett? Det är nämligen inte så, att dessa hästar är sjuka, de var helt enkelt inte anmälda till Kriteriet och Oaks.
Här kommer vi till ytterligare en av mina käpphästar. I Danmark (mycket tjat om mitt hemland, jag vet) anmäles alla hästar automatiskt till alla insatslöpningar vid registreringen som föl. Sedan kommer det inbetalningskort för varje insats. Betalar man inte kommer det en påminnelse och sedan ytterligare en påminnelse, innan man åker ut. Det år bara ytterst få hästar - och inga stjärnor - som missar start i kvalen till något av de stora loppen. I Sverige får man ett prospekt innan första insatsen skall betalas. Betalar man inte, är man ute. Utländska hästägare, som till exempel har köpt sin häst på någon av våra åringsauktioner, får ingenting alls i brevlådan. STC har nämligen inte adresserna till utländskt ägda svenskfödda hästar!
När jag började på Solvalla 1991 frågade jag STC:s dåvarande registreringschef Stefan Johansson, varför man inte hade utländska hästägares adressser i datan, och han svarade att det inte gick tekniskt. Danmark, som har en betydligt sämre travdata än Sverige, har haft utländska hästägare inlagda sedan början den 1. April 1976. Nu 33 år senare finns det fortfarande inte i Sverige och många hästar går miste om de klassiska löpningarna.
Jag frågade även Stefan, om det inte vore en bra idé att annamma samma anmälningssystem för de klassiska löpningarna, som danskarna har. På det svarade han, att det inte var juridiskt hållbart.....
Men tänk vilken fördel det vore för våra stora löpningar. Vi hade fått se till exempel Copiad och Opal Viking i Kriterium och Derby, Viola Silas i Oaks, och det hade kommit in avsevärd mera insatspengar.

På tal om auktioner så är det snart dax för årets Kriterieauktion. Jag är rädd för att dagarna 30 Septembeer till 3 Oktober kommer att spegla situationen svensk travsport befinner sig i. Totalt skall 476 hästar (minus strykningar) under hammaren. Vem skall köpa alla dessa? Svårt att se, men vi MÅSTE gå vidare, vi MÅSTE ha en plan för TRAVdelen av vår verksamhet. Vi kan börja med unghästarna, och vi kan börja nu.
Jag pratade i lördags med min gode vän och tidigare chef Anders Lindh, som nu är generalsekreterare i Avelsföreningen, och tog upp en annan av mina gamla käpphästar, som INGEN hittills har lyssnat på: Ta bort minstapriset på 20.000 kr i årets auktion. Låt oss släppa den pinsamma ökenvandringen, när (gissningsvis) väldigt många hästar bjuds ut på sättet "tjugo tusen, ger mig någon tjugo tusen, tjugo tusen någon, första, andra, tjugo tusen..............osåld!" Börja nere på ett par tusen i stället. Jag är övertygat om, att många för 20.000 kr osålda hässtar genom årens lopp kunde ha gått för 25.000-30.000 om man börjat budgivningen avsevärd lägre. Kolla på de amerikanska åringsauktionerna: Ena ögonblicket säljer man en häst till 300.000 dollars, nästa ögonblick en till 300 dollars!
På Kriterieauktionen finns marknadens samlade expertis, vilket bland annat vill säga de flesta proffstränarna, närvarande. Om de samlat bedömmer en häst till att vara värt 10.000 kr, då är det fullständigt meningslöst och stå och harva på 20.000 kr. Dyra levande-föl-afgifter och övriga produktionskostnader är oväsentliga i sammanhanget. Iväg med hästen, när det nu finns köpare på plats. De lär inte komma igen.
Anders hade aldrig hört detta förslag tidigare och lovade tänka på det. De som har fått med sig en billigare häst kan iövrigt fira detta genom (som alla andra köpare naturligtvis) att betala anmälningsafgiften till Auktionslöpningen på 1.000 kr.

Det finns mera, som kan göras snabbt. Jag vet inte hur mycket planeringsarbete som kvarstår inför säsong 2010, men här är en idé till stimulans av de som allra mest behöver det, uppfödarna:
Lägga ner premieloppseländet och använda i stället pengarna (inklusiva de som har används till att arrangera premieloppen) till att höja uppfödarpriserna i samtliga 2- och 3-åringslopp till 20 eller till och med 25%. Jag har inte koll på finansieringen av detta, men eventuellt kan man ta bort uppfödarpengar från 6-åriga och äldre hästar för att få pengarna att räcka.

Det finns massor med helt logiska åtgärdar som kan genomföras om vilja och kompetens finns. Men det rör sig om en utvecklande arbetsstrategi, inte bromsande och rationaliserande. Lägg märke till, att jag med de relativt simpla åtgärdarna som är föreslagit ovan inte använder en ända ny krona. Men jag lovar, att de leder till nya intjänade kronor på flera olika plan, kort och långsiktigt. Frågan är bara: Vem har viljan och kunnandet till att tänka och arbeta i nya och ändå inte speciellt kontroversiella banor?

Jag kanske låter lite självgod i det ovanstående, men jag tycker inte om bara att gnälla och kritisera. Kan jag bidra med någon idé eller uppslag, då tänker jag göra det. Hoppas att det finns flera som tänker likadant.